Om jag kunde älska fel person så mycket, då undrar jag hur det skulle vara när den rätta personen kommer in i mitt liv. Tänk dig det. Alla de stunder av längtan och smärta jag känt, allt det jag gav till någon som inte kunde ge lika mycket tillbaka – vad händer när någon äntligen kan?
Kanske är det som att gå från att titta på världen i svartvitt till att plötsligt se alla färger. Som att känna doften av blommor efter en lång, kall vinter. Kanske är det lätt, för första gången. Inga tunga stenar som släpas i själen, inget försök att forma om mig själv för att passa in i någon annans bild av kärlek. Bara jag. Och den andra. Och vi förstår varandra utan att behöva säga så mycket.
Jag tänker att det skulle vara som att komma hem. Ett hem som jag inte visste att jag letade efter, men som funnits där hela tiden och väntat på mig.