KategorierBortom Det Förflutna

Bortom Det Förflutna

Jag vill inte bli påmind av det förflutna. Jag har redan levt genom det, smakat på varje bit av bitterheten och känt varje sår. Jag är medveten om vad som har hänt, om varje detalj som ni påminner mig om, som om jag inte redan bar det inom mig varje dag. Men nu är jag färdig med det. Färdig med att låta det definiera mig.

Ni verkar tro att det är er roll att påminna mig, att hålla fast vid det som varit, som om ni på något sätt äger min historia. Ni ser det som ett sätt att trycka ner mig, att hålla mig kvar i något som jag själv har valt att lämna bakom mig. Varje gång ni kastar blickar, viskar bakom ryggen, eller kommer med de där små kommentarerna, försöker ni återigen få mig att bära bördan av ett liv som inte längre är mitt.

Men låt mig vara tydlig. Jag är inte den jag var då. Det förflutna är en del av min resa, men det är inte hela min berättelse. Jag har gått vidare, och jag vägrar låta era ord och era handlingar dra mig tillbaka dit jag inte längre hör hemma. Era försök att förminska mig säger mer om er än om mig. Kanske är det er osäkerhet, ert behov av att känna er överlägsna som driver er, men det ni inte förstår är att ni inte längre har någon makt över mig.

Jag har redan konfronterat min smärta. Jag har känt den, förstått den, och nu har jag släppt den. Så vad ni än säger, vad ni än gör för att få mig att återvända till den person jag var då, slutar det här. Era ord har inte längre den kraft ni hoppas att de ska ha. Ni försöker trycka ner mig, men allt ni gör är att visa hur lite ni förstår.

Så sluta. Sluta försöka göra det förflutna till mitt fängelse. Jag är inte längre den personen, och jag kommer inte tillbaka dit. Ni kan fortsätta kasta era blickar, era ord, men jag kommer bara gå vidare. Det definierar inte mig, och det kommer aldrig göra det igen.

Jag står här nu, starkare, friare, och jag vet vem jag är. Ni kanske ser på mig med samma gamla förväntningar, men jag har förändrats. Och det, det är min styrka.

Jag går vidare, med huvudet högt. Ni kan stanna kvar i det som varit om ni vill. Jag har lämnat det för gott.