Jag är en person som alltid tror på det bästa i andra människor. Ända sedan jag var barn har jag sett det goda i dem jag möter. Uppvuxen bland starka kvinnor har jag lärt mig att respektera alla människors värde. På min resa genom livet har jag samlat på mig många nya insikter, men också blivit sårad och manipulerad. Trots det har jag försökt hålla fast vid min tro på det goda, men nu inser jag att jag inte längre kan göra det i alla situationer.
Jag har insett att ibland måste jag släppa taget och gå vidare, även om det är svårt. Det är en fälla jag har hamnat i många gånger förut, men jag vill inte fastna där längre. Min önskan är att skapa en sund relation, där vi kan kämpa tillsammans när livet blir utmanande. Jag vill inte vara ensam i detta. Jag söker någon med stadigt fotfäste, någon som kan stå kvar vid min sida, även när det stormar som mest.
Jag vill bygga en relation där båda parter är beredda att investera tid och energi, där vi kan stötta varandra genom svårigheter och glädjas åt framgångar. I en värld som ständigt förändras, längtar jag efter stabilitet och någon som, liksom jag, värdesätter äkta närvaro och respekt. Någon som förstår att relationer inte alltid är enkla, men att de är värda att kämpa för om båda vill.
Jag har lärt mig att det inte räcker att bara se det bästa i andra, utan att jag också måste sätta gränser för att skydda mig själv. Tidigare har jag låtit människor stanna kvar i mitt liv längre än de borde, för att jag har hoppats på förändring. Nu vet jag att jag måste vara stark nog att gå vidare när det är nödvändigt, för att ge mig själv utrymme att växa och hitta någon som verkligen matchar mina värderingar.
Jag drömmer om en framtid där jag och min partner kan stå stadigt tillsammans, där vi båda kan vara trygga i vetskapen om att vi är där för varandra, oavsett vad livet kastar vår väg. Någon som delar mina drömmar, som inte är rädd för att möta det svåra men också kan uppskatta de små, vackra ögonblicken. För i slutändan är det ju det som räknas – att ha någon att dela livet med, genom både ljus och mörker, skratt och tårar.
Jag har insett att livet är för kort för halvhjärtade relationer och kompromisser som bara gynnar den ena parten. Det jag söker är balans – en relation där vi kan vara både starka individer och en stark enhet tillsammans. Det betyder inte att allt alltid måste vara perfekt, för perfektion finns inte, men att vi är villiga att kämpa för varandra när det verkligen gäller. Jag vill ha någon som ser mig, på riktigt, och som jag kan se tillbaka på samma sätt.
Ibland känns det som om världen är fylld av flyktiga relationer, där människor inte riktigt vågar släppa in varandra på djupet. Men jag vill något annat. Jag vill ha någon som är modig nog att möta både sina egna och mina sårbarheter, någon som förstår att styrka ofta ligger i förmågan att visa sina svaga sidor.
Jag är inte längre rädd för att vara ensam, för jag har insett att ensamhet ibland är bättre än att vara omgiven av människor som inte förstår ens värde. Men det betyder inte att jag vill leva mitt liv ensam. Jag vill bara vänta tills jag hittar någon som verkligen förtjänar att dela det med mig.
När jag tänker på framtiden, ser jag framför mig någon vid min sida, en som inte backar när livet blir svårt, utan står kvar och håller min hand. Någon som vet att varje utmaning vi möter bara gör oss starkare tillsammans. Jag vill skapa något varaktigt, något som har rötter som sträcker sig djupt ner i marken, och som kan stå emot alla stormar.
Jag har insett att den resa jag gör inte bara handlar om att hitta någon annan, utan också om att finna mig själv på vägen. För att kunna bygga en stark relation måste jag först vara trygg i den jag är och veta vad jag vill ha i livet. Att vara ensam har gett mig tid att reflektera, att lära mig mer om mina egna behov och önskningar. Det har också gett mig styrkan att vänta på något som verkligen är rätt, istället för att nöja mig med det som bara är bekvämt.
När jag väl hittar den rätta personen, kommer jag att vara redo – inte för att jag behöver dem för att vara hel, utan för att vi tillsammans kan skapa något större än vad vi är var för sig. Jag är inte ute efter perfektion, utan efter äkthet. Någon som kan se mig för den jag är, och som jag kan se tillbaka på samma sätt, utan förklädnader eller förväntningar som tynger ner oss.
Jag vet att den personen finns där ute, och när våra vägar korsas kommer vi båda att veta att vi har hittat hem. Tills dess kommer jag fortsätta att leva mitt liv med öppenhet, styrka och en tro på att det bästa ännu ligger framför mig. För även om jag har blivit sårad tidigare, så har jag inte förlorat min tro på kärlek. Jag har bara blivit mer medveten om vad den verkligen innebär.
Och när jag finner den rätta personen, kommer vi att stå sida vid sida – genom stormar, solsken och allt däremellan.